Asiens musik del 2

Den kinesiska musiken har påverkat många östasiatiska länders musikstilar genom århundraden, båda vad gäller melodier och instrument. Den femtoniga pentatoniska skalan, som härstammar från Kina, hörs även i bland annat Japan, Vietnam och Sydkorea. I Kina har instrument brukats i årtusenden och redan under Zhou-dynastin som började för över 3 000 år sedan tror man att det fanns en välutvecklad musikkultur i Kina. I Centralasien har musiken ofta sin utgångspunkt i improvisation och poesi, två områden som spelar en stor roll i musiken i detta område.

Kinesisk musik

Den kinesiska musiken är enklast att dela in i traditionell musik och regional musik. I den traditionella musiken rör det sig antingen om ett ensamt soloinstrument eller så finns, förutom soloinstrumentet, en ensemble av kinesiska instrument som ackompanjerar. Den standardiserade orkestern i Kina innehåller flera stränginstrument men inte ett enda bleckblåsinstrument och skiljer sig därmed kraftigt från det västerländska standardiserade orkestern. Kinesisk musik följer ofta den femtoniga pentatoniska skalan och musiken i de södra delarna av Kina är lite lugnare och mer melodiska än musiken i norra Kina. Bland några av de regionala musikstilarna i Kina finns bland annat musiken i Tibet, i Yunnan och musiken i nordöstra Kina. Tibetansk musik förknippas mest med ett sorts mässande, heliga texter som ackompanjeras av trummor. Musiken i Yunnan är hem åt en mängd olika sorters kinesisk musik men området är känt för sin mungiga som kallas lusheng. I området finns minoritetsgruppen Miaofolket som använder mungigan i deras pentatoniska antifoniska hovsånger. Musik med antifonisk struktur består av en enskild stämma som sjunger en fras varpå resten av stämmorna ger en musikalisk typ av svar. Musiken i nordöstra Kina kännetecknas ofta av oktagontrumman och sångformen you-you-zha. Denna sångform är en sorts vaggvisa.

Musik i Centralasien

Länderna i Centralasien består av fem forna Sovjetstater, nämligen Kazakstan, Kirgizistan, Tadzjikistan, Turkmenistan och Uzbekistan. Ibland inkluderas även ett större område i begreppet Centralasien, då hamnar bland annat även Mongoliet och Afghanistan i Centralasien. I Kazakstan delas den traditionella musiken upp i begreppen kuy och vokalmusik. Landets instrumentala musik ingår i termen kuy och inom vokalmusiken ingår bland annat episka sånger och kärlekssånger. Kazakstan har ett par instrument som är typiska för landet, bland annat dombra, vilket är en långhalsad luta utrustad med två strängar. På senare år har rock och jazz blivit mer och mer populärt i Kazakstan. I Kirgizistan är ett karaktärsdrag de långa utdragna tonerna. Landet är känt för sina kringresande musiker vilka kallas för manaschi. De spelar oftast instrumentet komuz, ett stränginstrument. I övrigt finns många likheter med Kazakstan. I Tadzjikistan är poesi och episka berättelser vanligt inom sångens värld. När ett barn föds så firas det ofta med musik på instrument som doira, vilket är en sorts trumma, och zurna, som är ett träblåsinstrument. Turkmenistan har en spännande historia av nomadiska musiker och intressanta traditionella instrument som stränginstrumentet dutar och blåsinstrumentet tuiduk. I Uzbekistan delas många kulturella drag med Tadzjikistan och ett av dessa är hovmusiken känd som shashmaqam. Detta åsyftar de modala skalorna buzruk, rast, nava, dugah, segah och iraq som har persiskt ursprung men används i den traditionella musiken ibland annat Uzbekistan. Länderna i Centralasien har många likheter och då de alla är forna Sovjetstater har de även influerats därifrån. Det som skiljer länderna åt är bland annat instrumenten men länderna delar även mycket gemensamt, åtminstone när det kommer till musiken.