Musikstilar

Inom området musik finns det väldigt många genrer, stilar och former. Det finns minst 300 av dessa som går att räkna upp. Genrerna är givetvis färre men från dessa genrer har det utvecklats subgenrer och olika former av musikstilar. Kulturellt finns stora skillnader över var dessa musikstilar spelas mest och vad man lyssnar på. Det är ofta så att en specifik musikstil eller genre kan man härleda varifrån den kommer och bakom finns ofta en intressant berättelse.

Genres

Att ge ett antal över vilka genres det är som kan anses som huvudgenre till alla andra stilar och subgenres som utvecklats beror på vad man anser att en genre är. Vem bestämmer egentligen det? Musikstilen Ragga har exempelvis utvecklats från genren Reggae, vilket gör det till en subgenre till Reggae. Men om ytterligare en musikstil utvecklas, denna gång från musikstilen Ragga, blir Ragga då en egen genre? Vart gränsen går är svår att säga, men om man gör en historiedykning ner i de största genrerna så kan man se att ett fåtal genres är de huvudsakliga medans resten har utvecklats från dessa. Dessa huvudsakliga genres är bland annat Rock, Disco, Pop, Funk, Swing, Reggae, Samba, Bossa Nova, Vals, Klassiskt och Blues. Men även här kan man se att några av dessa genres är utvecklade från andra musikstilar eller genres. Jazz kommer ifrån Blues, Blues har i sin tur sina rötter i afrikanska musikaliska traditioner och folkmusik från vita amerikaner av europeiskt ursprung. Allt är inspirerat av varandra och benämningarna av genre, musikstil och musikform går därför lätt att blanda ihop. Musiken är väldigt levande och utvecklas också ständigt, något som gör det ännu svårare att bestämma vad som är vad. Musikstilarna som finns idag har ofta sina rötter och inspiration från en eller flera olika genres, och än idag så skapas nya musikstilar och nya sätt att komponera och skriva musik.

Rock musik

Musikens användningsområden

För många betyder musiken mycket men den har ibland en viktig roll i olika kulturer och samhällen.

Musik kan användas till väldigt många olika saker så som signalering, manipulering, stimulering, för att roa, påverka, till dans, mental utveckling, terapi, kommunikation, för att berätta, i riter, för minneshjälp, arbetshjälp, för gemenskap och som avkoppling. Inom terapi används musiken i en utstuderad process som möjliggör de terapeutiska mål man har satt upp. Här görs det med hjälp av en utbildad musikterapeut som vet hur man med hjälp av musiken tillgodoser de fysiska, emotionella, mentala, sociala och kognitiva behov. Ett bra exempel på hur musik kan hjälpa med inlärning är Ronnie Gardiner Metoden (RGM) som används inom hälsovårdens rehabiliteringsprogram för att hjälpa personer med bland annat hjärnskador och sjukdomar i centrala nervsystemet. Med hjälp av musik och rytmer stimulerar man läs- och talförmågan, kroppsuppfattningen, balansen, minnet, koordinationen, motorik, koncentrationen och de sociala färdigheterna. RGM används för bland annat strokepatienter där den visat sig ha effekt på bland annat minnet och motoriken. Stroke-föreningen i Stockholms län rekommenderar metoden för minneshjälp. Musiken kan alltså användas i många olika syften, både bra och dåliga. De dåliga användningsmetoderna är bland annat i form av manipulering och ren tortyr där man kan spela upp ett visst ljud, melodi eller frekvens i ett upprepat mönster. Musikens användningsområden är dock för det mesta positiva.